Haffsorkestern skrålar…

… ja, inte riktigt, men jag ålyssnar ju dahlinglevengoods inläsning av muminböckerna när jag sitter här och knattrar och, jodå! det går alldeles utmärkt! Haffsorkestern och drakar i all ära; när igår uppackades 1 stycke havsdoftande Vi, de drunknade på arbetsplatsen var jag ensam om att bli exalterad men allt annat än först i kön. Gott så. Jag kommer inte att hinna läsa den förrän i påsk då resan går till Köpenhamn, om Gud och SJ vill naturligtvis. Ja SJ jag tänker inte flyga än på ett tag. Landningen i detminimala planet från Aberdeen till Köpenhamn var förfärlig. Till och med coolaste K var livrädd.

Missa inte värsta bästa…

Till jättepusslet avnjuts Muminpappans memoarer, utsökt inlästa av Mark Levengood. Det är detta par-vi:et gör om kvällarna, nu när Forsytesagan är färdigtittad och jag inte orkar med de hästbitna lesbianerna alternativt barnböckerna.