Boklek

Ni märker kanske att jag är sjuk?

Gör som avantgardet, en favvoblogg, och bokleker lite:

1. Ryck närmaste bok i din omgivning.
2. Slå upp sidan 56.
3. Leta upp den sjunde meningen på den sidan.
4. Posta meningen i din blogg tillsammans med dessa instruktioner.
5. Lägg gärna till bokens titel och författare.

4. ”Med mig.”

5. Simtag av Jessika Berglund (den ligger överst i högen med böcker som jag borde föra in i mitt kartotek)

Annonser

Kulturfyran

Jag hänger med. Korta och förbaskat innerliga svar.

1. Vad vet du om Kulturrådet?

Tjaa – det är en statlig inrättning som fördelar bidrag till kulturella verksamheter. Inom biblioteksvärlden bidras vi exempelvis med smal kvalitetslitteratur. Dessutom söker vi pengar till projekt inom barnområdet. Om jag inte fick bidrag från kulturrådet, skulle jag inte kunna stå till tjänst med flera exemplar av varje titel när jag ”bokpratar”, dvs berättar om härliga böcker för härliga barn. Blodvite skulle uppstå.  Och så har Kulturrådet mer än en hel del att göra med ALMA. Ni som inte vet vad det är får väl skämmas helt enkelt.

2. Om du skulle bo på en öde ö i ett år och bara fick ta med dig tre böcker: vilka böcker blev det då?

Bläckhjärta av Cornelia Funke, helt klart. Blood sisters av Mary Jacobsen. Och den tredje blir skitsvår, nästan helt omöjlig att avgöra. Kanske värsta smällfeta boken. Nu har jag tänkt och tänkt och tänkt. Kan inte komma på någon. Kanske min egen dagbork från tonåren. Jag får läsa och förlåta mig själv. Eller: ännu bättre – en anteckningsbok.

3. Om Big Bang-försöket verkligen slukar världen och skickar ut oss i ett mörkt hål: vilken låt skulle du vilja höra samtidigt, om det gick att välja?

Ghost dance

4. Om du visste att det svarta hålet skulle sluka världen i morgon: vad skulle du helst göra den sista kvällen: se din favoritfilm, läsa i din favoritbok, gå en promenad, äta gott, dricka dig full, älska, sova eller något annat?

Vara nära min fru och göra allt det där. Samt tränga mig in i ett stall och låna en häst så att jag kunde galoppera till en f.d. vän och be henne om förlåtelse för allt vad det nu är hon är arg över, dvs jag vet inte vad det är.

Kulturfyran

Jag har följt Kulturbloggen i ungefär fyra år. Älskar den hämningslöst. Ändå har jag inte hängt på Kulturfyran, men borde börja nu. Ja, det gör jag baske mig! Börjar, inte helt otippat, med fyran som handlar om böcker (och jag har just läst höstens första Boklördag, yay!):

1. Vilken bok läser du just nu?

Läste ut Boktjuven av Markus Zusak igår och har precis börjat med Simtag av Jessika Berglund.

2. Vilken bok ligger på tur?

Efter Simtag blir det antingen Ghost’s child av Sonya Hartnett eller Namnet på boken är hemligt av Pseudonymous Bosch.

3. Vilket är ditt favorit-te? Yogi Sweet Chili, helt klart! Och så olika Rooibosvarianter. Fast Friggs med blåbärssmak har jag inte mkt yill övers för. Och till frukost föredrar jag svärta: Earl grey, English breakfast eller Lapsang.

4. Vad tycker du om hösten, som årstid? Jag vill gilla den och fullkomligt älskar hösten som idé. Sen kan väl inte jag rå för att jag är beroende av ljus och blir rätt nere av att det slaskar och allt är grått hela tiden?

Hoppsan, jag har blivit taggad av Anna-Stina #2

Första gången var Gröna rummet nytt och fräscht, nu är det gammalt som gatan, dvs mer än ett halvår.

Utmaningar är svåra grejer, tycker jag. Och eftersom Anna-Stinas inlägg (högst förståeligt) är sjukdomsrelaterat* och därför mkt allvarligt faller det sig lätt för mig att låta utmaningen handla om liknande företeelser. Samtidigt kan jag inte låta bli att värja mig – det kan lätt bli på tok för privat. Kortfattade svar blir min lösning. Alltså:

Vad jag lyckats med: Att skapa mig ett svenssonliv efter många år av (ätstörningsrelaterat) vansinne. Lägenhet, fru och heltidsjobb=finemang. Och nu håller jag på att lyckas med att jobba lagom mycket med det jobb jag velat ha sedan jag stormfascinerades av bokpraten och utlåningsstämplingen på älskade, älskade Rotebrobiblioteket under (början av det) glada 1980-talet.

Vad jag misslyckats med: en hel del – jag tror nog jag låter den frågan stå obesvarad eftersom jag har vanvettigt svårt att veta vilken nivå jag ska lägga mig på (exempel A: misslyckats med att stå i yogapositionen Trädet  – hur fanken får man fast foten på insidan av låret egentligen? eller exempel B: Förlåta mig själv). Gillar annars Anna-Stinas inställning till frågan.

Vad jag låtsas: Jag låtsas rätt ofta att jag är glad och stark och käck när jag sitter i informationsdisken eller har skolklasser och förskolegrupper på besök. Jag låtsas att förhåller mig neutralt till personers kulturkonsumtion, jag låtsas att jag inte tar till mig något alldeles förfärligt när tågen ställs in pga självmord kring, under, över, på, i, runtom tåget framför. Jag låtsas att jag är bra på att hålla andras lidande (tänk exvis naturkatastrofer) ifrån mig. Dessutom låtsas jag gärna att jag vågar se skräckfilmer, men det slutar ofta med gråt, tandagnisslan och mardrömmar. Låtsas ofta att jag gillar choklad för att omgivningen ska hålla sig lugn..

* dessutom tycks jag just nu omringas av människor med sjukdomar liknande Anna-Stinas

Lästrio; memoarer/biografier

Jag har lite sent kommit på detta med lästrion – en bra grej som jag tror startades av Petra strax efter att Malin lade ner succén Bokfemman.  Som jag tidigare nämnt är jag egentligen rätt osugen på listor (av en mängd olika anledningar) men kan ändå inte låta bli att tipsa om två fina biografier jag läste under förra året:

K.J. En biografi över Klara Johanson av Carina Burman – läs  mer här

och Tove Jansson. Ord, bild, liv av Boel Westin.

Nu: åter till ungdomslitteraturens ljuva soffa. Apropå ungdomen, kan ju nämna att jag var alldeles betuttad i den åtminstone i minnet världsatjocka biografin över Hitler som jag läste inför ett skolarbete i historia i nian. Samt att Olof Lagercrantz’ levnadsteckning över tonårsälsklingen Stig Dagerman (jag döpte till och med en kaktus efter karln) troligen håller för en hel hoper omläsningar.

Världsbokdagen

är det idag, den internationella. Jag gör inget annat bokigt än läser ut Castillons samt diskar, viker tvätt och smygsurfar på bokbloggsvågorna emellanåt. Dagens myckna stillasittande kan ej skänka tacksamheter åt litteraturen utan åt scenkonsten. Å arbetets vägnar jag jag tillgringat två dagar i Högdalen på landstingets utbudsdagar. Mycket gott och blandat, men ryggen är trött och axlarna i öronhöjd. Borde alltså inte skriva något, men kan förstås inte låta bli. Johanna K är i gasen (en ottekamrat, notera publiceringsklockslaget!) och frågar ”hur ser din topp fem-lista ut? Vilka böcker har haft störst betydelse i ditt liv? Vilka böcker tycker du inte att vi på Bokhora eller våra läsare bör missa?”

Jösses, bara fem böcker! Som någon klok påpekar i kommentarerna till Johannas fråga, tenderar våra val att bli oerhört situations- och tidsbunda varför jag hyser en stor misstänksamhet mot listor över huvud taget. Antar förstås utmaningen (att rada opp fem totalfavvos som utan inbördes ordning famlar sig framför mitt minne just i detta nu) ändå, det skulle kännas fånigt annars:

The happy lion (som barn bodde jag i England och älskade denna bok om Leo. )
Ronja Rövardotter (wow, bästa förebilden för en sexårig flicka och gosh vilka lekar berättelsen gav upphov till!)

Den amerikanska flickan av Monika Fagerholm

Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe (samt naturligtvis Skugg-serien)

Blood sisters av Mary Jacobsen (Ja något vackrare om kärlek har då jag inte läst).

Sådär, här är halsen. Anledningen till att hela tre barn- och ungdomsböcker står med är inte mitt yrke utan snarare tvärtom. Anledningen till mitt yrke är de tre barn- och ungdomsböckerna. Vi kan alltså lugnt konstatera att de haft stor betydelse i mitt liv. Och jag ångrar såklart redan nu alla andra som inte fick plats, såväl barn- som vuxenböcker, fack- som skönlitteratur. Damn! Nåväl, ni kan ju klicka på lovebombingtaggen härintill för att titta fler dahlings.

Bokslut

Nej, inte bokslampa – bok-slut, som i översyn. (Ja, pappa, jag vet att ni har mycket på jobbet nu.) Precis som Bokhora-Helena och, uppenbarligen*, många fler har jag gjort ett bokslut över det gångna kvartalet.

Totalt antal lästa titlar: 54 st

varav omläsningar: 13 st

På min första utgallring till fem-i-topp-listan hamnade inte mindre än 12 titlar, varav 5 var omläsningar. Strikt och bestämd beslutar jag att endast ta med nyupplevelser på listan, och har därför 7 titlar att bolla med. Efter noggrant övervägande föräras följande plats i detta blogginlägg:

Mister Pip av Lloyd Jones

Isdraken av Mikael Engström

Otroso av Graciela Montes

Blunda och öppna ditt fönster av Nguyen Ngoc Thuan

Vi, de drunknade av Carsten Jensen

Jösses, så många manliga författare! Och jag som infogat taggen ”manliga författare” av samma anledning som begreppet ”kvinnlig ambulansförare” och liknande tillåts existera – dvs: mitt litterära universum befolkas främst av kvinnliga författare – manliga läser jag ytterst sällan.

Presenttipset då: jo, gårkvällen med flaskpostarna renderade mig, bortsett från mycket festligt glas skumpa, ett vansinnigt stiligt kartotek – en bibliotekaries (eller bibblo-wannabes) våtaste dröm. Och tack vare ett samtal med min mkt kloka rumskamrat på bokkollot häromsistens har jag beslutat mig för att föra två läsdagböcker – en över de böcker jag läser privat och en över de böcker jag läser ”i tjänsten” dvs på fritiden. Kartoteket kommer självklart att vara privat. Och naturligtvis kommer jag att ordna med korsreferenser till ett register där jag för in titlar och upphovsmän (ja, ni ser!) i kronologisk ordning.

OooooOOOOoooooOOOOooooo!

* se kommentarerna till Helenas inlägg

UPPDATERING: listan är kronologisk och inte hierarkisk.

Årets fem bästa vuxenböcker…

ack och ve, vilket kärt besvär detta är! Jag hakar på årets sista bokfemma och listar mina fem bästa läsupplevelser under året som gått. Ååååh, så fruktansvärt svårt. För att förenkla väljer jag endast bland de 30 vuxenromaner jag läst – utan inbördes rangordning – om barn- och ungdomslitteratur kan ni läsa här, här och här. Dessutom: året är inte slut än, så jag kanske återkommer med något tillägg för nyårsafton…

Mycket gripande på ren prosa om forskaren Lykke som efter hårda anklagelser från en kollega reser till Frankrike och i forskningssyfte läser en mycket gammal dagbok som till sist tvingar Lykke till självinsikt. Lykkes äckel och det annalkande sammanbrottet är så väl beskrivet – samt de parisiska stämningarna, de sexuella trakasserierna…

För det himlastormande språket, för den fysiska närheten till kroppar i rörelse, för sprängandet. För allt det jag saknade i elefantboken, för systraskapet och påtagligheten.

Tack, kära Rosenlarv förlag, för att ni öppnar mina rätt samtidsgrumlade ögon för dåtidens storslagenheter. Kvinnor på 1800-talet – ingar skribenter, va? Feminismen är väl ett 1970-talets påfund? Icke. I den vackert gröna volymen ryms tre texter av en för sin tid rejält radikal skribent. Stilistisk skärpa och lovely innehåll – vad mer kan en begära?

Läs min hyllning här. Och nej, jag har inte lyckats läsa Kallet – romanen ännu.

Smith – denna totalljuvliga upptäckt under året som gått. Hon är novellkonstens magiker – nästan i klass med Ninni Holmqvist, trots att de skriver om så olika ting på så vitt skilda sätt – som här omarbetat den nionde av Ovidius metamorfoser. Om kön, genus och sexualitet på det hysteriskt vackraste språket.

Men 2007 måste också betecknas som det år då jag äntligen, och med stor behållning, läste fem delar ur Agnes von Krusenstiernas svit om Pahlenfröknarna samt fick opp mina grönblågrå för Kate Atkinson. Under året har jag dessutom fått stifta smärtsam bekantskap med en psykopat och hans mor, jag har fått komma en och annan storslagen person nära och hängt i Edinburgh/Madrid med omnejder. Helt enkelt väldigt bra och oerhört svårt att välja bara fem. Men nu är jag nöjd med listan – åtminstone för denhär stunden.

En bokfemma

Det finns en bloggare som (behöver jag säga att hon är lärare? :-)) ger sina läsare i uppgift att lista fem böcker på olika teman varje vecka. Jag tror knappast att jag kommer att orka hänga med alla veckor, men just i dethär fallet kan jag inte låta bli.

Veckans tema för Bokfemman är drömvärld. Nämn fem böcker som du skulle vilja hoppa in i och få uppleva irl om du kunde.


1: Tveklöst Bläcktrilogin av Cornelia Funke av uppenbara anledningar som bland annat går att beskåda här och här. Kanske skulle jag helst vilja slippa de hemskheter som Meggie och de andra råkar ut för och in i, men samtidigt är det ju så lockande. Och vem önskar inte lära känna den tvivelaktige Sotfinger eller se djupt in i Farids vackra ögon? Fast mest av allt vill jag få vandra omkring i Ellinors vackra bibliotek innan … nej – här är inte denrätta platsen för spoilers. Läs, så får ni se vad jag menar!

2: Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Min första ”läsa-själv-bok” som inte var lättläst eller på annat sätt avsedd för lästräning. Fick den av mamma och pappa (?) när jag var sju och minns hur syster A stolt skröt för grannen D: ”Ka läser en sida per sekund!” Nja, kanske gick det inte riktigt så snabbt, vilket grannen begrep och poängterade på sitt karaktäristiskt elaka sätt, men läste gjorde jag och lekte i många år efteråt tillsammans med U.M. ronjaochbirkleken som blev allt yvigare ju äldre vi blev…

3: Det långa lovet av Arthur Ransome. Allt är underbart brittiskt och gammaldags, och barnens lekar är fruktansvärt spännande. Allra bäst minns jag det halsbrytande äventyret i full snöstorm som höll på att övergå i en sann tragedi. Läste boken när jag jobbade i Vaxholm och fick frågan om bokens handling av en aningslös förälder (som när jag svarade att jag inte kände till den fick den – för en med-några-år-på-nacken-barnbibliotekarie så klassiska och – på fullt allvar ställda frågan: ”Va? Har du inte läst alla böcker på biblioteket?” Som möjligt svar kan anges: ”Va? Har du inte sett alla tv-program som sänts sedan tv-sändningarnas begynnelse?” eller ”Va? Har du inte krattat undan alla löv som har och som fortfarande rasar ner i drivor på gatan utanför ditt hus?”. Naturligtvis svarade jag ingetdera utan log mitt underdånigaste leende och sa: ”Neeej” för att direkt efteråt kasta mig över den varm-chokladdoftande boken. Vilket jag förstås inte ångrar).

4: Carmilla av Joseph Sheridan Le Fanu. Mohahaha: vampyrism i sitt renaste slag bland amoraliska, fagra kvinnor och höga berg. Föregångaren till Bram Stoker’s praktverk Dracula fick åtminstone K och mig att både rysa och skratta under högläsningshösten 2006. Och, javisst, planerna på broderade illustrationer finns kvar!

5: Nargonen och stjärnorna av Patricia Wrightson. ”Hjälp, jag har blivit barnbibliotekarie och vet inte var jag ska börja!” Detta nödrop kastade jag ut till vänner och bekanta i början av min barnbibliotekariekarriär. Främst gällde efterlysningen fantasyskildringar eftersom jag själv var allra mest förtjust i verklighetsanknutna berättelser som barn och framförallt tonåring. Ett snabbt svar fick jag från M som varmt rekommenderade Wrightson. Och visst hade hen rätt: Nargonen och stjärnorna är en fantastisk berättelse om den (emotionellt) förstenade pojken som efter att ha blivit föräldralös flyttas till avlägsna släktingar, bort från staden, ut i den australiska vildmarken. Under sina dagliga utflykter från det rätt bistra huset lär han känna gölar, träd, gräs och stenar som snart visar sig vara mer än ”bara” vanliga naturelement. Han dras obönhörligt till Nargonen och jag önskar att jag hade boken här så att jag kunde citera mötet – men icke. Och det lokala biblioteket är stängt på fredagar.