Läs DN idag

Spännande essä om fransk läsdebatt!

Find your hottest look

Create Fake Magazine Covers with your own picture at MagMyPic.com

Dethär är tammefanken beroendeframkallande!!

Morgonen ägnas också åt

detta. AHHHHH! VIlken ljuvlig kombination! Jag gillar idéer som återanvänds (med det förbehållat att de annonseras just som återanvändningar i stället för !”nya och fräscha” påfund).

Nå: jag beslutar mig för att börja här inom kort.

Medan katten är borta

dvs Ka på tjänsteresa, kan ni kolla in min kära läsesällskapsväninnas förtjusande lässpaningar i kollektivtrafiken med omnejd. Hohoho, jättefint! Själv ser jag knappt någon med en bok – oftast är det Metro, City eller saliga Punkt.se som gäller. Eller varför inte skrälliga videosamtal och andra otrevligheter?

För övrigt frustar jag av längtan efter att ge mig på debatterna som pågår i DN, men kommer inte att kunna skriva något vidare värst smart än på länge av högst personliga skäl.

Hälsar delvis teknikfientliga

ka

Wow, vilka intressanta grejer

som jag alls inte hinner skriva om idag. Tusan. Läs själva på DN Kulturs barn&ungsida. Hoppas kunna återkomma i frågan. Form och innehåll – behöver de verkligen gå stick i stäv? Samt: Katarina Kieri, behöver jag säga mer än att nämna denna fantastiska författares namn?

Kolla vad hon skriver, värsta finaste:
I min föreställningsvärld befinner sig ungdomsböcker i ett smalt och spännande gränsland. Där finns, precis som inom alla genrer, försök till exakta definitioner, rågångar och gränsposteringar. Där finns självutnämnda väktare som motar och föser. Där finns rekommenderade åldersspann och föreställningar om författarnas avsikter.
I min föreställningsvärld finns därutöver, inom alla områden, sådana som vill töja och bända, slå pannan blodig och upplösa gränser, vägra att vara medgörlig, smita förbi eller rent av tillintetgöra vakter.

Kolla, värsta förhandsglutten

Jag bläddrar i lista 9 (fackspråk) och ser 083, minns något jag kort hörde igår i radion: Karin Magnusson och vad-han-nu-heter-med-programmet-som-bär-hans-namn talte om den, och kollar detta. Hoho! Detta är informationssökning på hög nivå! Antar att boken kommer att beskrikas om inte lika hett som Myggor och tigrar, så åtminstone med kraftiga skall. Voff!

Nick – det är slut

och jag kommer inte att skriva om vare sig dig eller din bok*på Flaskposten. Det får Johanna eller Sofia göra.

För jag lyckas inte uppbåda den mängd entusiasm eller ens intresse som krävs för att skriva ett frejdigt meddelande som ska få vare sig motsträviga eller lästörstande ungdomar att läsa denhär boken. Allt känns tillkämpat och jag blir bara trött av detta. Kommer att tänka på Bredows senaste som väl handlar om samma sak – tonårsgraviditeter – samt funderar på vad det är som gör mig så ointresserad av denhär sortens litteratur. Beror det på att jag snart är för gammal för att få barn? Dvs: söker jag enbart identiifikatorisk läsning – klarar jag inte av kompensatorisk?

Herrrm. Det är slut, skriver jag i rubriken. Var vi någonsin ihop, Nick och jag? Nej. Så härmed korrigeras rubriken: NICK, jag har aldrig älskat dig och gör det inte nu heller. Ajö.

Bää.
Ont i halsen också. Detta innebär stackars-mig, dvs sushi till middag, och påbörjan av Carnivèles andra säsong. I morgon bitti tillåter jag mig godis efter frukost. Den senare (eller tidigare, om vi skall vara kronologiskt korrekta) är tänkt att kallas för Boklördag, men eftersom DN inte tycks ha något särskilt webbutrymme för denna morgonvälsignelse, länkar jag sonika till en av de träffar jag får vid sökning efter ”boklördag” på DN:s webbplats.

*Sara Larsson skriver:
Så om jag ska vara lite elak skulle jag helt enkelt kunna avfärda Slam som en enklare sortens ungdomsroman som inte riktigt håller för vuxen läsning. Kanske har Hornby satt krokben på sig själv genom att skriva så bra romaner i början av sin karriär att hans nya böcker aldrig kommer att hålla måttet.
Bortsett från att jag inte gillar hans tidigare romaner heller sätter Larsson fingret på den ömmaste punkten: detta är inte crossoverlitteratur utan något helt annat. Fast Slam är inte heller bra ungdomslitt. Åh! Jag är så ledsen över att behöva skriva det, vill tycka om allt jag läser! Ynkynk

Jag är inte ensam! Eller: det kanske inte är jag, det kanske är du!

Även svenskans Marianne Jeffmar har svårt att förälska sig i Shrivers nya. Det kanske inte är mig det är fel på, utan på boken (hohoho, väntar mig argkommentarer nu)?

Lotta Olsson strålar

I vanlig ordning kan jag inte hålla mungiporna på sin bibliotekarieskt snipiga plats när jag läser Lotta Olssons texter. Den kvinnan är helt enkelt fantastisk!

Lotta Olsson

 Dagens krönika är obetalbar: Sexchock i barnboksvärlden! Haha!

Nästa fixering, efter Myrrha

(som jag ju läser nu) är Claire Castillon om vilken vi kunde läsa i senaste numret bif (som nyss bytt namn från Biblioteket i Fokus till Boken i fokus). Idag omskrivs Castillon i Svd. Bara den nyutkomna titeln, Man kan inte hindra ett litet hjärta från att slå, är ju bedårande!

« Older entries