Om ungdomsboken igen

Ja – nu är det bara ung, ung, ung i skallen eftersom biblioteket där jag jobbar är mitt i den stora årliga presentationen av förra årets ungdomsböcker. Denhär gången har jag inte bloggat lika ambitiöst som förra, men ni må tro att jag tänker ändå. Och så då som ett trevligt avbrott-inlopp-tjohej-mitt-i kommer stormande härligaste Bokprovningen på SBI. Vad passar då bättre än att ta opp frågan om ungdomsboken som litterär genre/kategori igen? Ni som följt Grönan ett slag känner till den stundtals brännande diskussionen om ungdomsboken. Ni andra scrollar genast ner genom kommentarerna och upptäcker att såväl unga som gamla haft mycket intressanta, därigenom vansinnigt värdefulla, tankar och åsikter. MYCKET OPPLIVANDE!

Som grädde på moset (ursäkta slitenheten, men jag är mitt-i-kattet nu) måste jag saxa lite ur ett mail som Kevin Frato (se kommentarerna till det länkade inlägget) fått som svar på detta:

” …och min fråga handlar om hur ni klassificerar ungdoms-/crossoverböcker inför bokprövningen varje år.
Litar ni på förlagen eller utgår ni även från ungdomsläsarnas intressen? Till exempel hur gör ni med vuxenböcker som handlar om ungdomar eller ungdomar som blir vuxna (who cross over into adulthood)? Tar ni med några
sådana?”

Svaret skickades från Lillemor Torstensson på SBI:

Vi utgår från förlagen, klassningar i Libris och Btj samt egen bedömning. Det finns såklart en del fall där vi gjort olika och som vi tar upp till diskussion.

”Genretermen” Unga vuxna har tillkommit i ämnesordslistan (svenska ämnesord) för att fånga in just  de böcker du syftar på. Vissa har vi och vissa har vi inte. Främst är det förlagens och andra biblioteksbedömningar som spelar in. Om man ser ur ett  ”vuxenboksperspektiv” så kan man säkert komma på många vuxenböcker som också är Unga vuxna, men vi utgår ju från barn- och ungdomssidan av utgivningen.

Man kan säga att

1. Vi litar på förlagen.

2. På Sbi har vi mer kompetens och erfarenhet gällande  barn- och ungdomslitteratur än vad man har på KB, varför LIBRIS-klassningen inte alltid är vår.

3. Litteratur som av flera av varandra oberoende auktoriteter definieras olika i detta avseende tas  upp till diskussion. Efter dessa diskussioner klassas boken antingen som ungdomsbok och inlemmas i samlingarna eller som vuxenbok (vi har planer på att inrätta en särskild avdelning som kallas (unga vuxna/cross-over?). Vi undersöker aldrig vad ungdomar själva anser och det går inte att konsekvent
låta handling eller huvudpersonernas ålder avgöra ställningstagandet.

4. Historien har visat att böcker ”vandrar ner” i åldrarna, vilket gör att nyutgåvor kan definieras som
ungdomslitteratur av förlagen trots att tidigare utgåvor inte gjort det. Detta visar att  förlagsdefinitionen, om den finns, bör vara avgörande.

5. Den planerade avdelningen (unga vuxna/cross-over?) måste hållas mycket begränsad men kommer att vara av stort intresse för framtida forskning.

Om inte dethär är intressant så heter jag Drottning Lovisa.

TJO! Iväg till Debutantdagen nu!

Annonser