Hejdå, Boktjuven!

Jag har gjort det! Gråtit riktiga tårar över en bok! Det känns som att vara 14 igen!

Det var igår det hände. Ensam i köket pga semestrande, sjuka, yttre-tjänstgörande arbetskamrater läste jag Världens undergång (bokens näst sista kapitel). Om vi nu lägger mina redan yttrade invändningar åt sidan och koncentrerar oss på boken i sig, i stället för att se den som representant för en hel genre, måste jag alltså först och främst konstatera att den är berörande. Och det är klart att jag instämmer med Bokhora-Helena när hon skriver att boken ligger väl i en tid då somliga personers bristfälliga kunskaper i ämnet uppdagats.

Igår, efter jobbet, stämde jag träff med en mkt läshungrig Jessica – gav henne helt sonika boka som lån. Nu läser hon, och jag är förbaskat nyfiken på vad hon kan tänkas ha att säga om klabbet.

Bonusinfo: en lillkille kom fram till mig häromdagen och bad med allra blixtrigaste ögonen om en krigbok. Jag plockade fram typ allt, men inget passade – inte ens Våldboken. Fan också, jag är en misslyckad barnbibliotekarie.

Annonser

13 kommentarer

  1. Helena said,

    6 september 2008 den 9:19 f m

    Har lagt in ”gråta ögonen ur mig” till min helgplan, FYI. Fast Falkenland kom ivägen. Imorgon vid den här tiden lär mina ögon vara rödgråtna och kudden snorig.

  2. ka said,

    6 september 2008 den 9:22 f m

    Alltså, ständigt denna Falkenland!

  3. lena kjersen edman said,

    6 september 2008 den 10:20 f m

    ..o, vad denna nya Falkenland är olik hennes tidgare romaner!

  4. 6 september 2008 den 11:43 f m

    Ja, på ytan i alla fall. Utvecklar detta i min recension, som kommer på torsdag.

  5. lena kjersen edman said,

    6 september 2008 den 5:16 e m

    Hjälp,
    är det recensionsdag för Falkenland redan på torsdag!
    Jag har bara läst halva romanen och ska recensera för Västerbottens-Kuriren.
    Då blir det att sätta fart!
    Få se, Helena, om vi är lika entusiastiska för denna bok som för t ex Öde. Jag har ännu inte bildat mig någon uppfattning.

  6. 6 september 2008 den 9:23 e m

    Och bokrapport kommer från den mycket tacksamma Boktjuvslånerskan! Inom kort, det är en slukarbok och hittills (efter halva sisådär): åh jag gillar!
    Gillar att berättarrösten – Döden! – plötsligt säger stopp och belägg, nu måste jag avslöja något som händer först senare, jag gillar alltid när det är bilder och krumelurer i böcker (har det kommit starkt på senare tid? Bilder i roman-romaner? Som i Extremely Loud and Incredibly Close, eller Atmospheric Disturbances and Other Sad Meteorological Phenomena av Rivka Galchen och Special Topics in Calamity Physics av Marisha Pessl (Boktjuven skiljer sig från dem genom att den inte har en helt omöjlig titel som de andra tre!) Förlåt två stickspår i ett), och jag gillar ordlekeriet (regnrockad!).

    Och, jag tror att ett välkänt tema är nödvändigt för en så lekfull bok. Minns, återigen, Saffran Foers lekfullhet kring 11 september. Det hade blivit för svårt att ta till sig Boktjuven om den handlat om något lika hemskt som inte hade de välkända koderna. Nu vet vi alla vad den gula stjärnan symboliserar. Därmed inte sagt att det inte behövs romaner, filmer, skildringar även om allt annat som hänt – och händer.

    Hoppla, ibland är mina fullständiga bloggrapporter om de böcker jag läst kortare än den här halvtidsrapporten, som dessutom är en kommentar… Nu ska jag läsa vidare.

  7. ka said,

    7 september 2008 den 5:27 f m

    Helena och Lena: Jag ljuger inte om jag säger att jag kommer att kolla in en hel del tidningar på torsdag. Min enda kontakt med Falkenlands författarskap sträcker sig till en författarkväll på Kulturhusets tak och så då den fina Öde.

    JSA: Du skriver så så så bra här och jag tänker ibland att du bara borde skriva. Nu blev jag ju till och med sugen på Safran Foers bok, trots att jag lovat mig själv att inte läsa ett skit om 11-septembertraumat. Hey, när får vi höra andra sidan, liksom? Var det förresten någon som lyssnade på Medierna igår? Mkt bra program om bl. a. nyhetsvärdering. Från programsidan:
    ”TV-stormen som ställer nyhetsvärderingen på prov
    Nyheterna om översvämningen i Indien som drabbade miljoner människor och jordskalvet i Kina som gjorde hundratusentals människor hemlösa hamnade i skuggan av orkanen Gustav och ett oroligt New Orleans. Hur kommer det sig att amerikanska katastrofer är åtta gånger viktigare än asiatiska?”

  8. 7 september 2008 den 9:42 f m

    Åh men Ka! Läs Safran Foer! Läs den där med den krångliga titeln och inte den med den marginellt mindre krångliga. Elfte september är här bara en markör, och kan vara vilket personligt trauma som helst för pojken Oskar. Det universella traumat görs personligt, precis som i Boktjuven. Plus: krumelurer, det kan ju aldrig vara fel.

    Läste du förresten Boklördag (ja, det vet jag ju du gjorde) om alla irakböcker som nu ploppar upp. Där vill jag också läsa från andra hållet – så jag håller ju absolut med i sak!

  9. ka said,

    8 september 2008 den 5:42 f m

    Eh, nja. Nu är det så förfärligt många andra böcker som bankar mig i skallen och dendär daffransboken får förbli oöppnad av dessa små händer ännu ett litet tag.

    Ja, jag veeeeet! Boklördag skrek: Hej Ka, här kommer dina böcker! Nu väntar jag bara på att trenden ska sprida sig till barn- och ungdomslitteraturen.

  10. asalun said,

    8 september 2008 den 12:39 e m

    Först Boktjuven: Är den klassad som ungdom, unga vux el. vuxen?

    Safran Foer: Om du inte vill läsa den extremt omtalade och olidligt braiga boken kan du få en liten lysande novell av mig som Safran Foer också skrivit. En av mina novellfavoriter faktiskt.

  11. ka said,

    8 september 2008 den 12:43 e m

    Boktjuven är en vuxenbok, men placeras åtminstone på huvudbiblioteket i ”min” kommun på avdelningen för unga vuxna.

    Jamen Å, novell! Hurra!

  12. Ika said,

    26 januari 2009 den 11:26 e m

    70 sidor kvar av Boktjuven, och hittills har jag varit både torrögd och bitvis kallsinnig. Få se om ögonen kapitulerar när även jag når nästsista kapitlet. Det måste dessutom ske inom de två närmaste dygnben, eftersom jag läser bibliotekets enda svenska exemplar och har en förfallodag med vidhängande reservation som flåsar mig i nacken.

    (Som om Riktigt Bra kulturupplevelser måste kännetecknas av att man gråter, fnyser hon som har varit på osedvanligt mycket teater den senaste tiden – tre pjäser på fyra månader – och gråtit på varenda en. Men åtminstone en var värd det med råge!)

  13. ka said,

    27 januari 2009 den 6:38 f m

    Hohoho, sådär var jag också när det begav sig… Heja Ika!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: