Foxy lady

med Jimi Hendrix är en låt jag rätt ofta brukar tralla på. Främst får vi tacka någon av Wayne’s world-filmerna för det*, men också hippieperioden som tog vid efter punkperioden (japp, jag rörde mig baklänges som tonåring).

I’m gonna take you home

I won’t do you no harm, no

You’ve got to be all mine, all mine

Foxy lady

Here I come, baby

Comin’ to get you!

Nu har ni sången i huvudena-i-kropparna, inte sant? Bra. Betänk då min lycka när jag för ett litet antal år sedan skådade Foxy lady I-V i bokkatalogerna. Lyckan blev ett faktum då översättaren var ingen annan än den litterära husguden Ninni Holmqvist. Ida Jessen visste jag inget om – det var ju nu hon skulle introduceras för oss svenskpuckon som inte läser våra grannländers författare på originalspråk. Minns jag lånade hem nästan mesamma boken kommit till jobbetbiblioteket, men vad fick mig att returnera den oläst? Förmodligen de eviga flödena, forshejhärrusartipsiotaligamängder, tjosan, nuhardetvaritsemesterochåhhhhsåmångagodingarsomkommitinundertiden och Jajamänssannuärdetterminsstartochmeddenallaskolklassermedsvårflörtade/

läsutsvultnaochalltidlikakrävandelåntagare. Alltså vände jag mig till det mest akuta; Jessen blev en författare som alltid gjorde mig lite beklämd, jag fick rent ut sagt ett förjävligt dåligt samvete inför såväl boken som författarskapet som mig själv. Inte minst mådde jag nästan fysiskt dåligt över att underlåta läsning av Ninni Holmqvists arbete**.

Förra året var det en hel hoper bokbloggare som skrev om ABC av – jajemän – Ida Jessen.  Som om det inte räckte med allt jag läst i dagstidningar och förlagskataloger! Aj, så det kröp i stackars skinnet och kroppsligheten, dvs det som kanske kallas för mig. Bet ihop, begrov mig och trampade vidare i läsningen av vad det nu var jag läste vid den tidpunkten***. Så nu under senvåren, då, när jag blev med bok-/läsecirkel (ah, du ljuva skapelse!!!!) och en hoper nyvänner. Tror ni då inte att en av vännerna tipsar om hetpotäten Jessen?

Jag tog mig samman, lånade hem på nytt. Och igår, efter Chambers, pass på Jessen! Åh, kära nån, jag visste ju, visste, att det inte kunde vara annat än bra! Fem drömska stycken om några kvinnor i och kring staden Fox. Just här räcker det med förlagstexten och kanske något litet citat för att ni skall begripa storheten och genast bege er till biblioteket/bokhandeln/likande inrättning. Välj inte amazon dock (fin notis i morgonens dn)!! Citaten då? Njaa, vet inte om jag skall ge er dem, de allra bästa kommer mot slutet och det är först mot bakgrund av tidigare textsjok som deras storhet liksom framslår sig hejvilt, nej, citaten får förbli i mitt hjärta samt de X antal tryckta ex som ligger och väntar på era läslystna små liv därute.

Ajöss! Nu är kl 18:18 och jag ska laga middag. Profant så in i bängen.

* ni minns väl Garths genomlycka när han på Al Bundy-haket ser sin superdrömkvinna? Inte? Kolla här:

** och det är nu jag måste behärska mig riktigt noga för att fortsätta utan att radera de pinsamma raderna. Eller ska de förpassas till ett mail, kanske? Näh, hey! I give to you en genant inblick i mitt läspsyke: såhär är det helt enkelt. Och förmodligen bryr ni er inte ett dyft.

*** förmodligen en jädrans massa Hcf:er i arbetet med Barnbokstipsets fjärde opplaga.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: