Ännu en havskarl, alltså

Asch, eftersom både DN och Du är vad du läser har skrivit om en viss slukarvänlig bok, publicerar väl jag också ett inlägg om den – såhär dagen före utgivning.

För mig som som hyser en förkärlek för, åtminstone enligt närstående – Hej, pappa! Hej, K!, ”obegripliga och fragmentariskt ryckiga” berättelser tar det en stund att läsa Människohamn av John Ajvide Lindqvist när det inte ska vara jobb-igt. Det konkreta språkbruket i kombination med attributen (Bamsedockan, flakmoppen, tonårsförälskelsen) lockar gärna till instrumentell läsning*. Efter initiala svårigheter finner jag mig dock rätt snart fast och slukad av havet.

Berättelsen kretsar i förstone kring medelålders Anders som återvänder till Domarö (där hans liv stod i full blom för att sedan slås i spillror: sexårsdottern Maja försvann – hey, en flicka vill försvinna! – under skidutflykten). Om Anders helvetesvandring med vintetrorna i ständig beredskap skulle det vara alltför knaggligt att läsa 449 sidor utan andra infallsvinklar. Tack vare det mångvetande berättarperspektivet tillåts förskjutningar i tid och viss mån även rum – trots att snart sagt alla händelser av betydelse äger rum på och kring just Domarö. Vi får också ta del av Anders familjehistoria – varför heter huset Smäcket och hur var det egentligen när stadsbon tillika trollkarlen Simon kom till ön för snart femtio år sedan? Hatet mot baddjävlarna är för övrigt ett laddat tema och mycket skickligt beskrivet. Denhär gamla baddjäveln (ja, jag har varit en sådan** och är nuförtiden ännu djävligare emedan jag är där endast några ynka dagar per år) riktigt krymper i soffan, på pendeltåget, Roslagsbanan till Bergianska trädgården mitt i ruskigaste majhelgen.

Människohamn vore dock inte skriven av Ajvide Lindqvist om vi inte fått stifta bekantskap med ah så oheliga allianser och fördömda platser. Precis som i Låt den rätte komma in (har inte läst Hanteringen av odöda) och i viss mån några av novellerna i Pappersväggar kombinerar författaren nämligen, förstås, föga förvånande, såklart diskbänksrealism med ren och skär skräck. Det blick mycket lyckat (saknar dock splattret!). Att vända blicken från Den Andre till Här:et och nu:et är minst lika viktigt här som i det jag upptäckte i åh så saknade studierna i socialantropologi. Nej, det behöver inte företrädesvis handla om subjektivt harvande i den egna naveln och andra, fast onämnbara – måvara fysiska som metafysiska, organ. För att söka begripa sig på mänskligheten (ett sådant superprojekt, vem vågar sig på det?) och att samtidigt vilja berätta en god historia behöver inte gå stick i stäv. Det är just det Människohamn är – en god bok helt enkelt.

När jag precis läst ut Människohamn radade jag raskt opp manliga författares haffsalster (för att därpå förtjusas av Dykungens dotter). Under natten : ah! naturligtvis! Varför nämnde jag inte Odyssén, haffsromanskungen, eller Strändernas svall– romanernas roman? Och efter att ha läst två recensioner av boken som citeras i Människohamns sista kapitel hoppas jag kunna lägga ännu en kvinnlig författare till listan: Mia Ajvide. Myter om havet och sirenernas allrasom ljuvaste toner borde inte gå någon förbi – åtminstone inte i Människohamn som, om någon till äventyrs nu skulle ha missat det, förenar spöken, slem och The Smiths.

Mer skräck önskar i sommar eder

ka

* kommer naturligtvis att tänka på en hel hoper barn- och ungdomsböcker. Av de nyare kan nämnas Spökskeppet Vallona och en hel del andra läskigheter. På vuxensidan kommer upplösningen av finfina tv-serien Afterlife för mig, och Jerker Virdborg, särskilt debutromanen Svart krabba samt Musselstranden – den hittills enda Marie Hermansson jag läst, borde läsa fler, gillar detdär betwixt-and-between-möstret som jag fått för mig karaktäriserar hennes författande.

** det spelade ingen roll att farmor och många generationer före henne bebott byn i fråga.

 

UPPDAT: Läs mer om boken i Svd och på Bokhora – samt inom kort lite överallt om jag gissar rätt. .

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: