Å, broder Justin, du är min vän

Seneftermiddagen har knappt anmält närvaro och ännu har tåget några minuter på sig att till centralen anlöpa. Då, hej och hå, läser jag ut Justin Case av Meg Rosoff*, slut och ajö! Tack för allt, och tack kära SL och UL som ordnade med lässtund kring ljuva besöket hos rundaste magen. 1 timme+20 minuter x 2 är finfint. Som nämndes i ottan passar boken alldeles utmärkt som abstinensbesvärshämmare efter sagda seriekarneval.

Inte bara tv-/filmproduktioner kommer för min flippriga associationsblick (även om Justin skulle göra sig oh så bra på duk och skärm – bortsett från tidigare nämnda cirkusgrej faller även Twin Peaks och Donnie Darko** in i medvetandet). Nämnas kan dessutom böcker: Nu heter jag Nirak, Ute/Inne, Var är Alaska? samt, en katt bland just dessa hermeliner, Mara Lees Ladies. Det schabloniserade persongalleriet tydliggör konstruktionen på samma sätt som Carnivàles scematiskt svartvita berättarstruktur kopplade loss identifikationsmöjligheter för att i stället tillåta koncentration å det väsentliga: balanserna mellan respektive ont/gott, sanning/dröm osv. osv.

Justin Case rekommenderas alltså, av mig och Lena Kåreland :-), till alla***.

Justdet, på hemåtgående: en omväg förbi regeringsgatebokskotten. Facit: 4 pocketar för 3.

– Burman, Carina, Islandet

– Kandre, Mare, Aliide, Aliide

– Müller, Herta, Redan då var räven jägare

– Tafdrup, Pia, Ge sig hän

* som gjorde storstilad debut med The way I live now, 2004 (Så har jag det nu, 2005) – av mig ännu oläst.

** fast den vågade jag ju inte se klart: ”Du kollade en stund, grät av skräck och somnade snabbt i mitten av filmen” har jag fått höra (av säkra källor, bör kanske tilläggas).

*** Läs: även den ungdomsbokströtta kan eventuellt få utdelning av denna titel.

Annonser

6 kommentarer

  1. asalun said,

    8 maj 2008 den 8:48 e m

    Ka, min ungdomsbokströtthet har mildrats markant först med hjälp av Isdrake och sedan genom pågående läsning av ovan nämnda Justin-boken. Så snyggt gjort det är när man inte vet riktigt själv som läsare var man är, vad som är verkligt och vad som är fantasi.

  2. gröna rummet said,

    9 maj 2008 den 5:09 f m

    Å, utmärkta val!

  3. asalun said,

    10 maj 2008 den 9:35 e m

    Justin utläst och jag är så förtjust i denna bok. Det enda jag vill ändra är Dorothea-karaktären som låter mer som en 31-åring än en 11 -åring. All annan konstruktion köpte jag, men inte henne. Ville bara fräsa åt henne att försvinna och inte första min fina bokrelation.

  4. 10 maj 2008 den 11:27 e m

    Gillade verkligen Justin Case även om ungdomsböcker inte är vad jag brukar läsa i vanliga fall. Läste den med ett konstant leende på läpparna, lille Charlies tankar var en av många höjdpunkter.

  5. gröna rummet said,

    11 maj 2008 den 6:16 f m

    Å, ja, Charlie!

  6. gröna rummet said,

    11 maj 2008 den 6:17 f m

    Asalun: jag gillade D också – som en del i den omåttliga kontruktionen! Fast jag hade också rätt svårt att ta henne till mig i början.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: