tack vare outtröttliga kommentarer,

såväl här som på Bokhora, från kvinnan vi möter i Bokhoras måndagsmöte, Lena Kjersén Edman, har jag åter fått opp ögonen för gamla favoriten Gunnel Beckman. Om inte Carl Bildt hade döpt sin dotter till Gunnel skulle jag göra det – ifall jag hade någon, vill säga. Beckman, Linde – raktigenom älskliga.

Läser Tillträde till festen från 1969 och bedåras. Samt snörvlar på t-banan. För visst ligger omtalade Innan jag dör i väskan, men den får vänta. Vi har en annan som måste dö först. I leukemi, hon är nitton år, ensam i en stuga på landet.

Gonatt för fanken.

Annonser

1 kommentar

  1. 2 maj 2008 den 9:46 f m

    […] i ottan. Om möjligt klarare: undertecknad blev mer än smetigt småberörd; detta lilla K är numera övertygad om att Gunnel Beckman måste vara en av Sveriges största (ungdomsboks)författare någonsin. Här […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: