Perfekt pendeltågsläsning

För kartoteksfantasten tillika bibliotekarien dvs sorteringstossan som rätt ofta befinner sig mitt i den svirrande lokaltrafiken passar Lev Rubinsteins Tiden går. Ur Det stora kartoteket finfint. Caroline hade ju redan skrivit de ord jag hade tänkt citera idag, så inte helt oförgrämd sänker jag min lekamen till soffs, läser Shriver-boken. Men shit, vilken dålig engelskläsare jag är: Härmed intygas samvetsgrant att 50 sidor, säger 50 s, tog över två timmar i anspråk under gårkvällen! Det bådar inte gott inför bokbrunchen om lördag, då jag hittills haft för avsikt att samspråka om sagda bok.

Annonser

3 kommentarer

  1. Caroline said,

    3 april 2008 den 3:57 e m

    Åh jag läste den på tåget hem från Uppsala och tänkte att den passade extra utmärkt på just ett tåg. (Kan ej säga varför.) Kollade min egen ”rec” (tyvärr inte baklängesdikt…) och tänkte ”det var synd att jag inte citerade det där om att han hade ett kartotekskort för varje människa” – när jag kom på att det ju är Safran-Foers gammelman som gör det, inte Rubinstein…! Hjärnan en litteraturbaserad massa, I tell you. (Kanske är det då så att jag blandar ihop Extebarrías första med Theobalds tråååkiga ”Sucking Shrimp”?!)

  2. gröna rummet said,

    3 april 2008 den 4:40 e m

    Sucking shrimp – ingen aaaaning. Safran-Foer – ingen aaaaaning.

  3. 5 april 2008 den 5:57 e m

    […] Lev Rubinstein: Tiden går. Ur Det stora kartoteket […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: