Jag har läst om drunknade sjömän

och ensamhetsvin. Om det ensamma i Némirovskys bevittnade storhet kan jag knappast skriva något emedan det lästes före påsk dvs för evigheter sedan dvs förut. Jag borde ha kladdat någonstans precis då, ungefär som det nedanlydande:

”Detta skrivs ursprungligen med en liten IKEA-blyertspenna i en av Flaskposten-Johanna fådd och mkt rosa, tillika glittrande blomstrig anteckningsbok. Baklänges ombord på x2000* inhägnad av ett större otal småbarnsfamiljer vilkas primära syfte tycks vara att hålla ångan oppe genom högljudda leksaker, HALLÅ- alternativt UÄÄÄH-skrik, matsäck (”när ska vi börja med matsäcken? när ska vi börja med matsäcken? när ska vi börja med matsäcken? när ska vi börja med matsäcken?”) etc. Dessutom har bistron aviserat total avsaknad av vatten, dvs no coffeee for me.

Turligt nog hann jag läsa ut Vi, de drunknade** strax efter Malmö C och det är först efter Lund C och Hässleholm som vi kan börja snacka anstormning på allvar. Utanför: vackert snölandskap. – i sätet framför: mörkhårig skönhet med vilken jag utväxlat X antal menande blickar och himlande ögonbryn. – i sätet intill: ljuvlig skönhet som klämmer på mina ack så spända axlar. – i skallen: Vi, de drunknade, som i kombination med kanske världens bästa påsksemester och bemärkelsedagsfirande jagat min surhet på flykten. Vore det inte för den stundom något enerverande (och, måste tillåäggas, bitvis alldeles totalbedårande) omgivningen, skulle jag vara upplöst i små, euforiska atomer som snarare flipprade omkring med snöflingorna än befann sig i ett klistrigt, svettigt och vanvettigt kompakt tillstånd, baklängesåkande på ett x2000-tåg – ja, det är ni väl inbegripna med nu.

Först: Vi-formen är, som blurbkaraktäriseras känneteckna hela boken, förförande. Jag påminns om Pauline Wolffs genomljuvligt underbara Vi är luftens drottning. Också där spelar skepppen, havet och inte minst vi:et framträdande, för att inte säga avgörande, roller. Samtidigt har vi i drunkningsboken att göra med ett manligt i stället för kvinnligt kollektiv – en välbekant litterär konstruktion således. Sedermera förskjuts berättarperspektivet (vi:et tillåter i förstone långt många fler förflyttningar än en först kan ana och sedan tar ett jag över), i avsnittet om sjömansalbert som ger sig ut på långlånga resan i sökandet efter far Laurids. Avsnittet som heter Resan för tankarna till andra, just nu minns jag inte titlarna, sjöskildringar, men även till Conrads Mörkrets hjärta och i förlängningen även till Svart elfenben.

Nu stannar tåget i Flemingsberg och vägrar åka längre. Ljudnivån i vagnen ökar. Barnen tävlar om vem som har kraftigast spädbarnsvrål alternativt mest pengar och därigenom störst chans att köpa flest dataspel.

Kort då, om den 710 tättskrivna sidor långa Vi, de drunkande: Storslaget minsann om havet, sjömännen och kvarlämnade/maniska kvinnor. Och så vi:et då, som ibland försvinner alldeles för att sedan återkomma till synes helt obemärkt eller åtminstone okommenterat. Jag gillar. Det är ett epos som sträcker sig över nästan hundra år och späckat med passion. Just detta episka berättande har jag kanske – omedvetet – saknat. Fylld av skrönor, Isager, Krig, Knud Erik, pojkstreck, Klara, hat, Albert, insisning och Laurids.

Over and out.”

* Jag har ingen internetmobil, ej heller tuff laptop, utan håller mig till den stationära maskin som väntar i hemmet lila arbetsrum när det gäller webben.
** Vad det innebär torde varje person med anlag för åksjuka eller med kännedom om principer för densamma kunna lista ut i ett nafs.

*** Som jag ju bespetsat mig på förut.

Annonser

3 kommentarer

  1. Magix said,

    25 mars 2008 den 9:47 f m

    Grattis till en annan som hade bemärkelsedag under påsken =)

  2. gröna rummet said,

    25 mars 2008 den 11:48 f m

    Å, men tack detsamma!

  3. 18 maj 2008 den 2:40 e m

    […] läsning, romaner) Tags: manliga författare Pappan och havet, The Old man and the sea, Vi, de drunknade och så nu hemlighetsläsningen som bloggas om nio dagar. Det är inte helt ovanligt att män […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: