Några ord om häxan, horan, madonnan, piraten – kort sagt vår hjältinna – Fanny

Just ett sånthär vackert omslag har inte den svenska utgåvan från 1981. ”Mitt”, rätt slitna, biblioteksex pryds av rysch och pysch och ett blottat jungfruben som bär opp ett vackert likaledes rött strumpeband. Ja, Fanny eller den sanna berättelsen om Fanny Hackabout-Jones öden och äventyr är numera utläst och jag slipper/går miste om den bitvis rätt skojiga upplevelsen av att sitta ömsom rodnande, ömsom brett leende pendeltågsvis. (Åtminstone för tillfället. Nu ger jag mig i kast med två lättlästa och till synes osnuskiga barn-/ungdomsböcker i min tappra strävan att se allmänt sedesam ut. Hej mamma!)

Vi har här att göra med en hejdundrande 1700-talspastisch och jag tackar den stora Gudinnan – förlåt, min namne! – som under bokkollot tipsade om denna storslagna, stundtals alldeles komplett vanvettiga roman. Tänk om jag hade gjort slag i saken redan då kamrat U:s mamma bad mig läsa Rädd att flyga redan då det glada åttiotalet precis övergått i ett på många sätt riktigt dystert nittonhundranittotal? Förlåt mig, kära E, för att jag inte förstod vad du vill ge!

Först nu, trettio år fyllda, har jag alltså stiftat litterär bekantskap med Erica Jong. Och det genom boken som dahling K enligt egen utsago läste som 14-åring, ivrigt framochtillbakabläddrande till dedär sidorna, ni vet, de som faller opp i biblioteksexemplaren av godbitarna ur exempelvis Virginia Andrews och Jean M. Auels stora produktion… Och visst är det snusk och hor och jämmer och lusta – så det står härliga till. Fler och detaljrikare sexskildringar än såhär har jag nog inte läst på länge. Inte heller har mitt öga skådat frejdigare sjöröveri, latinkärlek (inte som i ”latin lover”, utan som i ”orgier i det klassiska språket”), feminism, allmän språklig fröjd och gamman samt översvallande härligheter av såväl blodiga som tårdrypande inslag i en enda svirrande röra. Korsett-och tingestbeskrivningar – check. Den hästtokiga får sig också till livs (Ah! Lustre!). Hurra, vilken mischmaschhistoria med allt jag gillar! Denna komiska berättelse om Fanny torde få varje nybliven förälder att döpa sitt barn till just Fanny. Eller Lancelot, då, om det skulle bli en kille.

Stackars föräldralösa flickan F växer opp hos fosterföräldrar med vidriga syskon och förförs av styvfadern, förkrossas för att hamna i hippsomhappordning i lag med häxor (o, dessa vackra!), bordellmammor (och torskar), svikare (samt en och annan löfteshållare), stråtrövare, slavhandlare, sjörövare – ja, all slags folk helt enkelt. Viktigast av allt: hon är tuffare än Annie Bonny!

Nu: ut i solen igen. Till flaskpostare-J för utfordring. Jag har blivit lovad halloumi = Mmmmm.

Pssst: ibland har jag tyckt att det varit segt och tråkigt att läsa men det beror nog på att denna läckerbit till historia bör intagas till soffs i komb. m. rötjut och chokla.

 UPPDATERING: Det är fullt av lesbianer i boken. Som jag har saknat dem!

dagen idag är en annan dag

denhär vackra vårdagen jobbar jag hårt och träffar flaskpostare. Samt läser Erica Jongs Fanny på pendeln. Det är skojigt, sådana blickar jag får! Dessutom är mitt biblioteksexemplar täckt av allehanda, delvis tveksamma, fläckar vilket får mig att rodna alternativt fnissfrusta mig fram genom solskenet.

Igår: underbart besök av supergravida tillika fantastiskt fina uppsala-u:et vilket föranledde grodstädning dvs julgrejerna åkte äntligen ner i källarenoch dammhögarna bakom låddorna sopades helt sonika ut i friska luften. Nu ser man fönstren (och all smuts).

Någon gång putsas de nog, oklart när.

Uppdat: haha, grodstädning!

Rättelse

700:- i presentcheckar på akademibokhandeln har under förmiddagen ägnats å, just det, shopping. TACK IGEN, käraste L, A, L, B, I, E, M, B, C, R, D, I (som förmodligen inte läser detta – bortsett från L, som jag ju vet kollar grönt rum ibland). Detta har ni givit mig:
Till sängs med Frida av Slavenka Drakulic

Timmen mellan hund och varg av Silke Scheuermann

Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska av Claire Castillon

Jag vill gå in i medelåldern varje dag. Dethär är roligt!

Det finns de som tycker om mig. Å, vad jag blir glad.

800 kr i presentcheckar från Akademibokhandeln av arbetskamrater i olika konstellationer (I love you!)

och

The post-birthday world (L. Shriver)

Einsteins fru (L. Strömqvist)

Levande vatten (C. Lispector)

Insekt (C. Castillon)

Fem knivar hade Andrej Krapl (H. Taivassalo)

från K.

Två av kuverten öppnades igår – under mina strömmande tårar.

I väntan på Glitterscenen, del 3

Jag längtar. Och kollar på förlagets hemsida. Minns att det väl var augusti sist jag kollade – och nu är det 15/10 som gäller. OKOKOK jag vet det blir bättre inte stressa bra vänta men hur ska jag stå ut under tiden? 1700-talsporr och samtidsromaner i all ära men för tusan, det är ju Trakten jag trår.

Oh, min namne tipsade fint

på bokkollot. Därför läser jag just i detta nu 

Fanny eller Den sanna berättelsen om Fanny Hackabout-Jones öden och äventyr

av Erica Jong

som jag hittade i kompaktmagasinet i källaren här på bibblan. Översättningen är hittills (lyckades bara tillgodogöra mig inledningen, personförteckningen och innehållsditot under pendeltågsresan hit) finfin och bra.  Mer hav utlovas. Lovely för mig och haffsorkestern.  

Jag har läst om drunknade sjömän

och ensamhetsvin. Om det ensamma i Némirovskys bevittnade storhet kan jag knappast skriva något emedan det lästes före påsk dvs för evigheter sedan dvs förut. Jag borde ha kladdat någonstans precis då, ungefär som det nedanlydande:

”Detta skrivs ursprungligen med en liten IKEA-blyertspenna i en av Flaskposten-Johanna fådd och mkt rosa, tillika glittrande blomstrig anteckningsbok. Baklänges ombord på x2000* inhägnad av ett större otal småbarnsfamiljer vilkas primära syfte tycks vara att hålla ångan oppe genom högljudda leksaker, HALLÅ- alternativt UÄÄÄH-skrik, matsäck (”när ska vi börja med matsäcken? när ska vi börja med matsäcken? när ska vi börja med matsäcken? när ska vi börja med matsäcken?”) etc. Dessutom har bistron aviserat total avsaknad av vatten, dvs no coffeee for me.

Turligt nog hann jag läsa ut Vi, de drunknade** strax efter Malmö C och det är först efter Lund C och Hässleholm som vi kan börja snacka anstormning på allvar. Utanför: vackert snölandskap. – i sätet framför: mörkhårig skönhet med vilken jag utväxlat X antal menande blickar och himlande ögonbryn. – i sätet intill: ljuvlig skönhet som klämmer på mina ack så spända axlar. – i skallen: Vi, de drunknade, som i kombination med kanske världens bästa påsksemester och bemärkelsedagsfirande jagat min surhet på flykten. Vore det inte för den stundom något enerverande (och, måste tillåäggas, bitvis alldeles totalbedårande) omgivningen, skulle jag vara upplöst i små, euforiska atomer som snarare flipprade omkring med snöflingorna än befann sig i ett klistrigt, svettigt och vanvettigt kompakt tillstånd, baklängesåkande på ett x2000-tåg – ja, det är ni väl inbegripna med nu.

Först: Vi-formen är, som blurbkaraktäriseras känneteckna hela boken, förförande. Jag påminns om Pauline Wolffs genomljuvligt underbara Vi är luftens drottning. Också där spelar skepppen, havet och inte minst vi:et framträdande, för att inte säga avgörande, roller. Samtidigt har vi i drunkningsboken att göra med ett manligt i stället för kvinnligt kollektiv – en välbekant litterär konstruktion således. Sedermera förskjuts berättarperspektivet (vi:et tillåter i förstone långt många fler förflyttningar än en först kan ana och sedan tar ett jag över), i avsnittet om sjömansalbert som ger sig ut på långlånga resan i sökandet efter far Laurids. Avsnittet som heter Resan för tankarna till andra, just nu minns jag inte titlarna, sjöskildringar, men även till Conrads Mörkrets hjärta och i förlängningen även till Svart elfenben.

Nu stannar tåget i Flemingsberg och vägrar åka längre. Ljudnivån i vagnen ökar. Barnen tävlar om vem som har kraftigast spädbarnsvrål alternativt mest pengar och därigenom störst chans att köpa flest dataspel.

Kort då, om den 710 tättskrivna sidor långa Vi, de drunkande: Storslaget minsann om havet, sjömännen och kvarlämnade/maniska kvinnor. Och så vi:et då, som ibland försvinner alldeles för att sedan återkomma till synes helt obemärkt eller åtminstone okommenterat. Jag gillar. Det är ett epos som sträcker sig över nästan hundra år och späckat med passion. Just detta episka berättande har jag kanske – omedvetet – saknat. Fylld av skrönor, Isager, Krig, Knud Erik, pojkstreck, Klara, hat, Albert, insisning och Laurids.

Over and out.”

* Jag har ingen internetmobil, ej heller tuff laptop, utan håller mig till den stationära maskin som väntar i hemmet lila arbetsrum när det gäller webben.
** Vad det innebär torde varje person med anlag för åksjuka eller med kännedom om principer för densamma kunna lista ut i ett nafs.

*** Som jag ju bespetsat mig på förut.

Välkommen hem, Ka # 2

Gissa vad som ligger på dörrmattan när jag klafsar in i hemmet efter en nästan veckolång bortavaro?

HURRA och hej och vad glad jag blir!

Gnäll

Jag var så förhoppningsfull och laddade vackert, lydigt och duktigt. Fick ett vackergrönt paraply och gröna muminservetter av världens bästa hemul. Vandrade mot ett rött i stället för grönt rum för att dela med mig av fantastiska läsopplevelser och åtminstone nyttiga kunskaper.

Möttes av idel motvilja och noll kommunikation. Att det gjorde förfärligt ont i halsen samtidigt som det flimrade framför ögonen gjorde ju inte saken bättre precis.

Nu åker jag till Danmark med min fru och de drunknade. Sen kanske jag inte är lika sur längre.

Förhandsrapport

Idag är det dags igen. Högen skall avhandlas. Jag ska ladda med ett besök hos teknikhemulen och en himla massa vitlök och honung i en salig blandning. Denhär gången förkylningsläser jag ingenting; sover mest. Samt våldgästar hemuler och allehanda skrutt och knytt. Och drömmer mardrömmar samt påminns om de böcker jag glömt ta opp alldeles, exvis Cathys.

« Older entries