The whole story and other stories av Ali Smith

En av mina stora författarförälskelser under 2007 är såklart Ali Smith. Följaktligen blev hennes andra bok The Whole Story and Other Stories årets sista för mig. Utläst var den strax före nyår (ytterst fragmentarisk, dvs allt annan än sammanhängande och koncentrerad, läsning) men i enlighet med mitt lässtopp (jag försökte verkligen, medelst pussel, Little Britain, varulsfilmer och Twin Peaks) avstod jag från att skriva om den just då. Nu har jag distans till novellsamlingen, kanske för stor distans, och försöker här skriva något litet om den. För att läsa en bra recension kan du bl. a. klicka här. Hoppa över 42 inte helt användbara läsarreaktioner här (någon som vet om Goodreads.com är bra i övrigt?).

Jag är en smula rädd för att läsa debuten, Hotel World, som fick mycket positiv uppmärksamhet vid utgivningen. Den simpla anledningen är att jag inte hade lika stort utbyte av The Whole Story… som av exvis Girl Meets Boy och The Accidental. De två sista tillhör Smiths senare produktion och är verk i min smak, med lika delar galenskap och precision. The Whole Story… är, dock kanske avsiktligt?, mycket mer ojämn avseende såväl form som innehåll. Ju mer jag tänker på det lutar jag mot att ojämnheten sannolikt är ytterst avsiktlig. För Smith lämnar ingenting åt slumpen, allra minst i denna ”Hela historia” som i sitt upplägg bevisar att det förstås inte finns någon som helst möjlighet för någon att skriva ”Hela historien om Allt”. I stället möter vi olika subjekt som byter positioner med varandra; ett ”jag” kan i novellens andra del vara ”du” och vice versa. Det jag gillar allra mest med (kärleks-)relationsskildringarna är avsaknaden av könsbestämningar.

Innehållet då? Jag har bråttom nu och hinner inte skriva mer (intresserar mig dessutom mycket för den experimentella prosan där språket har minst lika stor betydelse för händelseflödena som själva handlingsförloppen och de mer eller mindre flippade människor som utför handlingarn/kommer i deras väg), men jag kopierar ändå baksidestexten för er som vill veta vad jag gottar mig åt ibland:

”What happens when you run into Death in a busy train station? (You know he´s Death because when he smiles, your cell phone goes dead.) What if your lover falls in love with a tree? Should you be jealous? From the woman pursued by a band of bagpipers in full regalia to the artist who’s built a seven-foot boat out of second hand copies od The Great Gasby, Smith’s carachters are offbeat, charming, sexy, and as wonderfully complex as life itself.”

Kort och gott: En på många sätt fascinerande novellsamling som helt klart ger mig fortsatt lust att läsa Smith men då hellre nyare alster än äldre.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: