Nej, inga bebisar här inte. Men nog anstår det en bokälskare (har jag förstått på äldre dar) att låta böckerna inringas av katter? Gröna rummet är inte sämre, utan ordnar två i en handvändning! På bilden ses de små liven i en sällsynt paus, borta från bokhyllan (som för övrigt innehåller mycket av intresse, särskilt Stig Dagermans De dömdas ö faller dem i tassarna) och matskålen.
De utslagna
Ika sa,
27 februari 2009 vid 12:52 e m
Grattis till kattägandet – eller livet med katt, katter är ju inte direkt något man äger i en handvändning.
Måsyte medge att jag blir avundsjuk – för åh, vad jag också vill ha katt. Sedan någon gpng när jag bor på landet, eller har vant mig vid tanken på innekatt.
AnnCharlott sa,
27 februari 2009 vid 3:37 e m
Väldigt fina katter. Vår katt njuter emellanåt en god bok hon också.
http://bokstavligt.blogspot.com/2008/06/sommar-med-en-god-bok.html
ka sa,
27 februari 2009 vid 3:46 e m
Ika: Nej, det är nog katterna som äger oss till syvende og sisdt. Kan berätta att Mio (som kanske egentligen heter Milou) har lagt beslag på mitt knä. Vi hade också lite svårt att bestämma oss för innekatter, men blev helt på det klara att det är det enda som gäller för oss när allt läskigare nyheter om kattmördare (ja, ni läser rätt) härjade i vår förort i höstas.
AnnCharlott: Jamen jösses, vilken helt underbart fin katt! Här i vårt hem är vi så fnittriga över att äntligen få leva ut klyschan om kattälskande, litteraturintresserade och sapfiska tedrickare
Flaskpost-KartoteksJohanna sa,
27 februari 2009 vid 10:09 e m
Oh DE är här, Sejtan so sweet! Marcus och jag kommer gärna och kastar välkomstkonfetti över dem. Vi kan ta Dagermans Ormen om de nu redan utvecklat en sådan litterär finsmakarfaiblesse
ka sa,
28 februari 2009 vid 6:53 f m
Å, Ormen vore trevligt – ett av exen är sönderläst – det andra på god väg att gå till de sälla jaktmarkerna. Ja, kom! Någon gång i veckan?
Maria sa,
17 mars 2009 vid 6:56 e m
Vilka sötnosar.
Audrey Fenn sa,
30 april 2009 vid 9:28 f m
dom har redan ypperlig smak i alla fall. ”De dömdas ö” är en helt fantastisk bok.
Audrey Fenn sa,
30 april 2009 vid 9:29 f m
Sen var de ju ruskigt söta också.
flaskpostenkarin sa,
30 april 2009 vid 1:32 e m
Ja, de var judet. Söta, ljuvliga och allting. Men så blev jag allergiskare än överkomligt så nu är Mio och Milton ett minne blott och gissa vem som gråter sig till sämns osv.