Gröna rummet

från en som läser Melankoliska rum och Konturer av den dag som nalkas:

http://www.dn.se/dnbok/sprak-bevara-ord-kampanjen-1.897295

Nej. Det går inte en absolut linje mellan katt- och bokälskare. Jag känner många hundtyper som också läser. Min barndomskompis Ulrika, till exempel. Fast just nu läser hon nog inte alls - hennes Lava har tre helt underbara valpar. Nosade på dem för några veckor sedan. Jag följer Valpdagboken varje dag och tänker: om jag ändå inte vore så förbannat allergisk (se kommentarerna)…

åh ni bara måste läsa vad Hermia har att säga idag!

för en vecka sedan bevistade jag i sällskap med en hemul Drakens dag vid Solidaritetsrörelsens hus och vann på lottdragning denna volym åh ni bara måste läsa den.

//allt en magsjuk krake kan haspla ur sig i verbal form efter otalet turer till hemlighuset

Ja – nu är det bara ung, ung, ung i skallen eftersom biblioteket där jag jobbar är mitt i den stora årliga presentationen av förra årets ungdomsböcker. Denhär gången har jag inte bloggat lika ambitiöst som förra, men ni må tro att jag tänker ändå. Och så då som ett trevligt avbrott-inlopp-tjohej-mitt-i kommer stormande härligaste Bokprovningen på SBI. Vad passar då bättre än att ta opp frågan om ungdomsboken som litterär genre/kategori igen? Ni som följt Grönan ett slag känner till den stundtals brännande diskussionen om ungdomsboken. Ni andra scrollar genast ner genom kommentarerna och upptäcker att såväl unga som gamla haft mycket intressanta, därigenom vansinnigt värdefulla, tankar och åsikter. MYCKET OPPLIVANDE!

Som grädde på moset (ursäkta slitenheten, men jag är mitt-i-kattet nu) måste jag saxa lite ur ett mail som Kevin Frato (se kommentarerna till det länkade inlägget) fått som svar på detta:

” …och min fråga handlar om hur ni klassificerar ungdoms-/crossoverböcker inför bokprövningen varje år.
Litar ni på förlagen eller utgår ni även från ungdomsläsarnas intressen? Till exempel hur gör ni med vuxenböcker som handlar om ungdomar eller ungdomar som blir vuxna (who cross over into adulthood)? Tar ni med några
sådana?”

Svaret skickades från Lillemor Torstensson på SBI:

Vi utgår från förlagen, klassningar i Libris och Btj samt egen bedömning. Det finns såklart en del fall där vi gjort olika och som vi tar upp till diskussion.

“Genretermen” Unga vuxna har tillkommit i ämnesordslistan (svenska ämnesord) för att fånga in just  de böcker du syftar på. Vissa har vi och vissa har vi inte. Främst är det förlagens och andra biblioteksbedömningar som spelar in. Om man ser ur ett  “vuxenboksperspektiv” så kan man säkert komma på många vuxenböcker som också är Unga vuxna, men vi utgår ju från barn- och ungdomssidan av utgivningen.

Man kan säga att

1. Vi litar på förlagen.

2. På Sbi har vi mer kompetens och erfarenhet gällande  barn- och ungdomslitteratur än vad man har på KB, varför LIBRIS-klassningen inte alltid är vår.

3. Litteratur som av flera av varandra oberoende auktoriteter definieras olika i detta avseende tas  upp till diskussion. Efter dessa diskussioner klassas boken antingen som ungdomsbok och inlemmas i samlingarna eller som vuxenbok (vi har planer på att inrätta en särskild avdelning som kallas (unga vuxna/cross-over?). Vi undersöker aldrig vad ungdomar själva anser och det går inte att konsekvent
låta handling eller huvudpersonernas ålder avgöra ställningstagandet.

4. Historien har visat att böcker “vandrar ner” i åldrarna, vilket gör att nyutgåvor kan definieras som
ungdomslitteratur av förlagen trots att tidigare utgåvor inte gjort det. Detta visar att  förlagsdefinitionen, om den finns, bör vara avgörande.

5. Den planerade avdelningen (unga vuxna/cross-over?) måste hållas mycket begränsad men kommer att vara av stort intresse för framtida forskning.

Om inte dethär är intressant så heter jag Drottning Lovisa.

TJO! Iväg till Debutantdagen nu!

Nej, inga bebisar här inte. Men nog anstår det en bokälskare (har jag förstått på äldre dar) att låta böckerna inringas av katter? Gröna rummet är inte sämre, utan ordnar två i en handvändning! På bilden ses de små liven i en sällsynt paus, borta från bokhyllan (som för övrigt innehåller mycket av  intresse, särskilt Stig Dagermans De dömdas ö faller dem i tassarna) och matskålen.

De utslagna

till min svärfar och min svåger. Bägge lånade böcker av mig för över ett halvår sedan – utan att lämna tillbaka dem.

Döm då om min glädje, när jag sedan hittade detta! Kära Magdalena i all ära, men det är i kommentarerna man hittar godiset.

Jag är sjuk som vanligt och roar mig, mellan läsningen av ännu ej utkommen men YUMYUMYUM finfin bok och kaffekokning (ja, jag kör pulvervarianten) med etikettfrågor.

Hejdå!

I morse läste jag ut Pillret av Carlberg. Och nu läser jag Siwan och Josie av Poulsen.

Hejdå!

av sig självt! Dethär skulle jag vilja ha energi att orka diskutera. Men nu är jag för febrig och har för ont i handlederna (nej, det är inte som ni tror, era snuskisar!!) och sätter min tillit till er, kära 35 läsare.

* Har ni läst böckerna? (Ka säger nej)

* Har ni läst recensionerna? (Ka säger nej)

* Håller ni med eller mot Aase Berg? (Ka säger ingenting och hänvisar till den inledande ursäkten samt bygger på med de två ovanstående “KA-säger-nej-parenteserna”)

Paus.